Det var många som passade på tillfället att ställa frågor om vårt projekt vid Ulva Park i vår monter vid LRFs årsstämma på Ultuna den 23 mars. Dolmayengzom och Gunnar berättade om projektet och delade ut material till lantbrukare från Uppsala län, Stockholm och Västmanland. Ulva Park är ju både en handelsträdgård och ett samarbete med ett antal gårdar i Uppland. Vi är intresserade av att knyta fler producenter av grönsaker, spannmål och oljeväxter mm till vårt nätverk.
Vi märker att det finns ett växande intresse bland lantbrukare för alternativ till dominerande grödor. Nya grödor kan innebära nya intäkter. Möjligheten att få tillgång till kunskap och arbetskraft genom projektet är intressant för många. Det var roligt att möta denna nyfikenhet och svara på frågor hur projektet fungerar som en mötesplats mellan personer med utländsk bakgrund och landsbygdsföretag.
I Sverige har det under senare år köpts ca 6-8 000 växthus om året för privat bruk. Man kan väl kalla det någon form av växthusfeber.
I vårt projekt har vi också haft den drömmen även om det kanske inte handlat om visioner om myspys och umgänge under vinrankor och doftande citrusträd. Mycket av det som ska i jord behöver förgros och vissa grödor vill vi börja med att prova i ett växthus för att sedan testa på friland. Kanske kan ett växthus också ge oss möjligheten att odla frosthärdiga grönsaker och örter nästan året om trots att det inte är uppvärmt!?
Mycket av det återstår att se. Drömmen har för oss blivit sann. Vi har fått tillgång till ett fantastiskt växthus ute vid Ulva norr om Uppsala och håller som bäst på att göra i ordning inuti och förbreda våra odlingar där. Vid detta växthus har vi också tänkt oss ha försäljning och runt växthuset finns det mark som vi också kommer nyttja. Om allt går som vi hoppas och tror så blir det en väldigt spännande plats och väl värt ett besök för den som intresserar sig för inspirerande och näringsriktig lokalt odlad mat. Vi tänker oss att stället ska heta Ulva Park och vi kommer skriva mer senare om hur det går och vad vi gör av det.
Nu kan vi äntligen sätta igång med projektet på allvar. Nåväl, det är en sanning med modifikation då vi under hela vintern har jobbat intensivt med anskaffning av utsäde och att framförallt hitta rätt sorter. En av våra projektmedlemmar åkte till Indien och gjorde en runtresa för att hitta bra utsäde till diverse typiskt kinesiska och indiska grödor. Det blev många olika intressanta grönsaker och örter som vi ska provodla i år både i växthus och på friland. En annan av våra agronomer reste till Peru för att hitta utsäde i högländerna där klimatet i stora delar påminner om vårt. Det gav två väldigt intressanta sorter som vi ska testa i samverkan med våra lantbrukare.
Våra samverkande lantbrukare har också ökat under vintern. Fler har hört talas om det här projektet genom artiklar och kontakter och vi har därför nu utökat odlingsplanerna till ytterligare gårdar och sammantaget större arealer. Mycket av arbetet vi gjort i vinter handlar om att precisera våra odlingsplaner och förbereda hur vi kan stötta samverkande lantbrukare med rätt kunskap och resurser.
Nu vaknar vi till liv på riktigt!
Dolma arbetade med produktutveckling och marknadsföring på ett företag som heter CFP Ltd, en livsmedelsproducent i Pune, Indien, innan hon kom till Sverige för ungefär ett år sedan. I Pune ligger ett stort matkluster som hjälper allt från lantbrukare till produktutvecklare att hitta synergieffekter och bidra till marknadsföring och att kontinuerligt skapa nya affärsmöjligheter
(läs mer på http://www.punefoodhub.com/)
“Jag jobbade med både forskning och utveckling samt hygien och kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring innebar mycket jobb med lagar och regler samt implementation av ISO standarder i de olika delarna av produktionen. Jag sammanställde också forskningsresultat och rapporterade till huvudkontoret.”
Dolma berättar att anläggningen är utformad som en stor företagspark där både nationella och internationella livsmedelsproducenter erbjuds senaste infrastruktur och teknik. Alla behov en verksamhet kan ha tillgodoses under samma tak.
“Det har varit mycket stor behållning och väldigt lärorikt att jobba på en så stor och komplett livsmedelsindustri. Det har gett mig förståelse hela vägen från odling till att maten finns på bordet. Förädling, förpackning, distribution, försäljning och marknad mm är alla delar i helheten som jag fått jobba med”
Sedan berättar Dolma om hur svårt det är att komma från en helt annan matkultur och försöka hitta de grönsaker, sädesslag, frukter och örter som man är van vid. När man väl hittar något av det så är det sex till tio gånger dyrare och dessutom ofta i liten mängd och sämre kvalitet. Hon pekar på risken i att Sverige har stort importbehov när samtidigt priserna i de länder som exporterar stiger kraftigt. En av anledningarna till stigande priser säger Dolma är att mycket land omvandlas från lantbruk till moderna städer och trycket ökar på en minskande brukad areal.
”Jag tror Sverige behöver hitta nya sätt att inom eget lantbruk och livsmedelsutveckling möta efterfrågan och säkra tillgången på mat. Efter mötet med svenskt lantbruk som jag fått genom det här projektet så känns det som det behövs lite mer och bättre kunskap om de produkter som importeras.” säger Dolma. ”Det har varit riktigt intressant och roligt att få ta del av lantbrukarnas perspektiv, utmaningar och kunskaper inom ekologi och annat. Under min resa till Pune och Indien nu i november ska jag leta efter fler grödor som kan passa för svenskt jordbruk.”
Efter fyra månaders arbete har vårt team sammanställt och presenterat odlingsplaner för nästa år. De är framtagna efter fältstudier både hos lantbrukare, på marknader, butiker och hos distributörer. Teamet har kommit upp med nya idéer som diskuterats och utvärderats. En av de största utmaningarna har varit att hitta sorter av olika grödor som mest sannolikt fungerar bra här givet uppländska förutsättningar. Vårt ursprungliga mål var att hitta en produkt som idag har en marknad i Sverige, som importeras och som istället skulle kunna odlas lokalt.
I de förslagna odlingsplanerna har vi mer idéer än vi först kunde tro. Teamet har föreslagit inte mindre än cirka trettio olika grödor som både bedöms ha en marknad och som sannolikt kan odlas här i Uppland. Samtliga av dessa grödor har intressanta hälso-, och/eller ekologiska fördelar.
Odlingsplanerna presenterades i måndags för lantbrukarna som är kopplade till detta projekt. Nu inleds en dialog med odlarna om dessa grödor inför nästa säsong och en bedömning hur förslagen passar in på deras gårdar. Det blir ingående samtal om marktyper, arealer och odlingsmetoder.
Efter odlingsplanerna presenterats provsmakade vi på en mängd olika goda rätter gjorda på flera av de grödor som föreslagits. Bl a en curryblandning på hirs, ärtor och nötter, en iransk omelett på bockhornsklöver och kinesisk gräslök, en sallad på arame (sjögräs) och kikärter, olika kaksorter på bovetemjöl, injera på teff och många mer intressanta rätter och desserter.
Stort tack till teamet, lantbrukarna samt Olle och Aki för en supertrevlig kväll!
Sheieb har lantbrukarbakgrund från Egypten. Efter några månader i projektet Innovation Landsbygd säger han
- ”Besöken på gårdarna som vi samverkar med har varit mycket intressanta och jag ser flera möjligheter att odla nya grödor”
Han kan det mesta om odling av de vanligaste stapelprodukterna i arabisk matkultur, såsom okra, mulukhiya, röda morötter etc. Dessutom kan han mycket om sådd, plöjning och skördetekniker för småskaligt jordbruk. Det är sådan kunskap som svenskt jordbruk genom åren har tappat men som kanske kan komma att behövas i ett mer diversifierat jordbruk i framtiden. Med hjälp av personer som Sheieb kan vi hitta lönsamheten i alternativa grödor och jordbruksmetoder.
- ”Jag har speciellt reflekterat över behovet av regn och att svenska gårdar i stor utsträckning är beroende av maskiner. Vi odlar året runt eftersom det är bättre klimat, men i Egypten bevattnar vi och vi är inte låsta av stora investeringar. Med de metoder vi använder får vi stor avkastning på relativt liten yta.
Sheieb berättar att han innan detta projekt inte fått någon möjlighet att jobba inom svenskt jordbruk, trots sin bakgrund. Redan efter de första kontakterna med svenska lantbrukare i projektet så öppnades en dörr för Sheieb. Företaget Maskinringen, grundat av svenska bönder, åtar sig uppdrag inom entreprenad, bemanning och jord/skog. De såg direkt potentialen i Sheieb och han delar nu sin tid mellan företaget och projektet och har erbjudanden om heltid efter projektet.
- ”Kontakten med svenskt jordbruk genom projektet har verkligen gett mig en möjlighet till arbete inom jordbruk och livsmedel här i Sverige. Jag får snabbt nya erfarenheter och ser fram mot de mer omfattande provodlingarna vi planerar för nästa år. De kommer ge oss bra vägledning vilka möjligheter som finns runt nya grödor i Sverige.
- ”Det vore roligt om vi kunde öka intresset för nya grödor hos svenskar!” säger Bekele på svenska med afrikansk accent och tillägger att många importerade grödor har höga priser här i Sverige. Han ser också att det finns många intressanta grödor som sannolikt skulle kunna odlas i Sverige. Priserna skulle kunna bli bättre och ge alla de ekologiska vinsterna som närodlat innebär.
Bekele är utbildad agronom från Kharkov Agricultural University och flyttade till Sverige 2007. Han har under större delen av dessa år varit jobbsökande innan han rekryterades projektet. Innan Bekele kom till Sverige arbetade han vid Etiopiska jordbruksministeriet som trädgårdsodlingsledare.
- ”Mitt ansvar var kvalitetskontroll vid produktion och växtskydd. Huvudinriktningen under dessa år var att sprida kunskap om de forskningsresultat som jag var delaktig i att ta fram. Jag gav även råd till jordbrukare och odlare om nya metoder.”
För att lättare kunna förstå och arbeta i Sverige har Bekele praktiserat en kortare tid vid SLU/Växtodlingssektionen. Men det är i det här projektet som Bekele för första gången kommer i kontakt med svenskt jordbruk och svenska bönder.
Han beskriver själv att hans styrkor ligger inom växtskydd, växtförädling och ekologisk produktion.
- ”Det är stora skillnader mellan det jordbruk och odlingssystem jag är van vid och det finns mycket att lära mellan de båda. För mig är det fantastiskt hur bördig jorden är här i Uppland. Här slipper man många utmaningar med jorderosion som är vanligt i Etiopien”
I vårt projekt fokuserar Bekele mycket på Teff. Teff är en gröda med flera intressanta egenskaper som höga halter av järn och protein. Och det är glutenfritt. Läs mer om teff här.
Vi har under en tid testodlat i liten skala och nu är det dags att börja dra slutsatser av resultaten. Vi höjer nu blicken och ser en rad möjligheter framåt i tiden.
Vi har en dialog med lantgårdarna i vårt nätverk att under nästa säsong göra några demonstrationsodlingar för inspiration, forskning, utbildning och även lite försäljning av nya grödor.
Vid sidan av själva odlingen handlar mycket om att hitta kanalerna för att ersätta importerade livsmedel eller hitta nya, bättre alternativ till befintliga grödor. Därför funderar vi också mycket på affärsmodeller i både stor och liten skala för en mer diversifierad odling och marknad.
Om vi antar att FNs klimatpanel till stor del har rätt när man säger att vi måste minska användningen av växthusgaser avsevärt samtidigt som vi ökar livsmedelsproduktionen så kommer nya ekonomisk och ekologiskt hållbara modeller för stor- och småskalig odling där vi bl a ersätter importerade livsmedel med bättre alternativ bli högst aktuella.
Teamet går nu in i en fas där vi börjar konkretisera idéer på hur vi sätter upp demonstrationsodlingar till nästa säsong och vilka grödor som är extra intressanta ur både ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.
En av de viktigaste parametrarna i detta arbete är så klart marknaden och hur produkter kan nå ut till konsumenter. Vi ser redan nu att det finns många innovativa idéer som kommit upp på den här korta tiden till ny mat som har intressanta fördelar för både lantbrukaren och konsumenten.
Det viktigaste inslaget i vårt projekt är besöken på gårdar och de andra typer av fältstudier vi gör. Projektidéen är enkel. Vi är övertygade om att för att få fram en bra idé så måste man ha många idéer. Och många idéer får vi genom mångfald där olika kompetenser kan samverka och bygga vidare på varandra. Samverkan med lantbrukarna i vårt nätverk och möjligheten att på plats få känna, se, smaka och lukta blir extra viktigt när det är nyanlända som ska idéutveckla för och tillsammans med befintliga verksamheter.
Vi har turen att jobba med framsynta jordbrukare som verkligen delar med sig av sin kunskap och sina intressanta perspektiv och inte minst är väldigt öppna för nya idéer och att samverka med personer som kommer från andra kulturer med andra kunskaper, idéer och perspektiv.
Som innovationscoach är det fascinerande att delta i alla intressanta möten mellan kompetenser och få ta del av diskussioner om grödor, ekologiskt jordbrukande, jordtyper, utsäde, insektsbekämpning, matrecept, maskiner och verktyg, mm.
Vi passar på att dela med oss av några bilder från våra besök.
Vi har efter ett litet uppehåll under juli kommit igång med vårt arbete igen. Teamet har turats om att se till våra testodlingar, tagit bilder och gjort noteringar regelbundet. Ni som följt oss vet att vi under våren började med att identifiera intressanta grödor ur marknads-, miljö- och hälsosynpunkt och att vi sent omsider fick några av dessa i Uppländsk mark.
Trots att utsädet kom i jord för sent går det alltså att konstatera att vissa av dessa grödor har en stark tillväxt som agronomerna utifrån erfarenhet kan säga ser verkligt lovande ut.
Detta också trots att juli var väldigt varm och torr ur Uppländska ögon sett. Totalt sett i Sverige var det mer regn än normalt medan Uppland på sina ställen fick mindre än 25% av sin normala julimängd. Stockholm hade f.ö. den torraste juli på över 50 år, medan Falsterbo den regnigaste sedan mätningarna började 1880. Läs mer om julis häftiga åskväder, hagel, nattfrost och tromber i SMHIs månadssammanställning.
Vårt team har växt med ytterligare två agronomer och bland våra samarbetspartners har ett lantbruk från Östhammar tillkommit. I dagsläget har vi agronomer från Iran, Etiopien, Egypten, Palestina, Japan, Peru och Tibet och bred representation från gårdar i Uppland samt Sigtuna.
